Ingen tydlig koppling mellan reklam och ökade spelproblem

BOS betonar att regleringen av marknadsföring redan är strikt i Sverige och att tillgänglig evidens pekar på andra faktorer som starkare påverkar spelproblem, såsom socioekonomiska förhållanden, psykisk ohälsa och tillgänglighet till spelformer.

Seminariet – fokus på evidensbaserad diskussion

Under seminariet redovisades flera studier och metaanalyser som undersökt sambandet mellan exponering för spelreklam och utveckling av spelproblem.

Nyckelbudskap från presentationerna:

• Inga robusta bevis för att reklam direkt orsakar eller ökar spelproblem på populationsnivå.
• Korrelationer som ibland observeras förklaras ofta av reverse causation – personer med spelproblem söker aktivt upp reklam – snarare än att reklam driver problemet.
• Jämförelser med andra länder visar att strikta reklamförbud inte nödvändigtvis leder till minskade spelproblem om andra riskfaktorer kvarstår.

BOS hänvisar till internationell forskning, inklusive rapporter från Storbritannien och Australien, där liknande slutsatser dragits. I Sverige har Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen kartlagt spelproblem, men ingen studie har etablerat reklam som en primär orsak.

Branschens syn: Reklam är reglerad och ansvarsfull

BOS ordförande och representanter underströk under seminariet att svensk spelreklam följer spellagens krav: ingen riktad marknadsföring mot minderåriga, inga bonuserbjudanden som uppmuntrar till överdrivet spelande och krav på varningstexter.

Sedan spellicenssystemet infördes 2019 har marknadsföringen minskat i volym jämfört med den oreglerade perioden före omregleringen. BOS argumenterar för att fokus bör ligga på evidensbaserade preventionåtgärder som utbildning, stödlinjer och spelpaus istället för ytterligare reklamrestriktioner som riskerar att driva spelare till olicensierade aktörer.

En talesperson från BOS kommenterade:

”Vi ser ingen tydlig koppling i forskningen mellan reklam och ökade spelproblem. Det är viktigt att politiska beslut bygger på fakta snarare än antaganden. Våra medlemmar tar ansvar genom självsaneringsverktyg och omsorgsplikt.”

Kontrasterande perspektiv från myndigheter och politik

Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen har i rapporter under 2025 lyft att marknadsföring, särskilt i sociala medier och via influerare, kan bidra till normalisering av spel bland unga. En rapport från Spelinspektionen noterade ökade spelproblem bland yngre och pekade på gråzonen mellan dataspel och spel om pengar som en riskfaktor.

I riksdagen har motioner lämnats in under 2025/26 (bland annat från Socialdemokraterna) om skärpta regler för spelreklam, högre sanktioner och begränsningar av exponering. Kritiker menar att även om orsakssamband inte är 100-procentigt bevisat, kan reklam bidra till att rekrytera nya spelare och normalisera beteendet.

BOS kontrar med att sådana åtgärder skulle missa målet: spelproblem drabbar främst sårbara grupper oavsett reklamnivå, och restriktioner riskerar att gynna illegala operatörer utanför svensk tillsyn.

Vad säger forskningen internationellt?

Seminariet refererade till metaanalyser som visar svaga eller inga effekter av reklam på spelproblem när man kontrollerar för andra variabler. Exempelvis har studier i Storbritannien (där reklam är tillåten men reglerad) inte funnit starka länkar till ökade problem efter reklamstopp i vissa medier.

I Sverige har prevalensen av spelproblem legat stabilt runt 3–4 procent enligt Folkhälsomyndighetens mätningar, trots förändringar i reklamregler.

Framåt: Debatten fortsätter

BOS seminarium ses som ett inlägg i den pågående debatten om spelreklamens roll. Myndigheter och civilsamhälle betonar behovet av fortsatt forskning och prevention, medan branschen vill se evidensbaserade åtgärder som inte slår fel.

Spelinspektionen planerar fortsatt tillsyn över marknadsföring, och regeringen utreder löpande spellagens effekter. Seminariet understryker att frågan är komplex – reklam är en faktor bland många, men inte den tydliga drivkraften bakom spelproblem enligt tillgänglig data.

Med detta budskap från BOS fortsätter diskussionen om hur Sverige bäst balanserar spelmarknad, intäkter till samhället och skydd mot spelrelaterade skador.

Referenser

1. Spelproblem i Sverige – Förekomst över tid och samband med marknadsföring. (BOS)