Växande e-legitimationer i Sverige – kan spelbranschen påverkas 2026?

Sedan 1 januari 2026 måste statliga myndigheter erbjuda inloggning med samtliga e-legitimationer som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Regeringen har dessutom föreslagit att motsvarande krav ska gälla för kommuner, regioner och vissa offentligt finansierade aktörer från 1 december 2026.

Även om speloperatörer inte omfattas av lagkraven kan förändringen påverka den tekniska infrastrukturen som branschen är beroende av.

Ett system med tydlig dominans

I dag är BankID norm inom den svenska spelreglerade marknaden. Inloggning, registrering och verifiering sker i praktiken uteslutande genom samma lösning.

Det har skapat effektivitet – men också ett ensidigt beroende. Driftstörningar eller tekniska problem påverkar samtidigt stora delar av marknaden. Dessutom finns grupper som inte har tillgång till BankID, exempelvis personer utan svenskt personnummer eller individer som av säkerhetsskäl inte använder tjänsten.

När offentlig sektor nu måste erbjuda flera e-legitimationer kan marknadsstrukturen gradvis förändras.

Freja eID växer – men från lägre nivå

En av de alternativa e-legitimationerna är Freja eID, som uppges ha omkring 1,6 miljoner användare. Tjänsten kan utfärdas till personer från över 170 länder och är godkänd inom statens ramverk för digital identifiering.

Trots detta är genomslaget inom spelbranschen begränsat. Endast ett fåtal operatörer erbjuder i dag Freja som alternativ inloggningsmetod.

Skillnaden i användarbas är tydlig:

E-legitimation	Antal användare (ca)
BankID	8,7 miljoner
Freja eID	1,6 miljoner

BankID har alltså mer än fem gånger så många användare, vilket förklarar varför operatörer historiskt valt att prioritera en lösning.

Indirekta effekter på spelmarknaden

De nya lagkraven riktar sig inte mot spelbolag. Däremot kan de påverka hur integrationslösningar utvecklas på marknaden i stort.

När myndigheter, kommuner och regioner måste stödja flera e-legitimationer kan:

• Tekniska integrationskostnader minska
• Standardiserade lösningar bli mer tillgängliga
• Legitimiteten för alternativa e-ID stärkas

För spelbolag kan det innebära att tröskeln för att erbjuda fler identifieringsmetoder sjunker. Om marknaden vänjer sig vid flera parallella e-legitimationer kan även kommersiella aktörer i större utsträckning följa efter.

Statlig e-legitimation på väg

Parallellt pågår ett arbete mellan Polismyndigheten och Digg med att ta fram en statlig e-legitimation. Förslaget innebär att svenska medborgare och folkbokförda utlänningar från nio års ålder ska kunna få en statligt utfärdad digital identitet.

Om en sådan lösning införs kan konkurrenssituationen förändras ytterligare, särskilt om staten tar en mer aktiv roll i den digitala infrastrukturen.

2026 kan bli ett testår

BankID:s dominans är i nuläget tydlig och lär bestå under överskådlig tid. Samtidigt pekar regeländringarna mot ett mer diversifierat system för digital identifiering.

För spelbranschen handlar frågan inte om direkt reglering – utan om hur infrastrukturen runt omkring förändras. Om alternativa e-legitimationer får bredare spridning i offentlig sektor kan det skapa nya förutsättningar även för kommersiella aktörer.

Om 2026 blir året då fler spelbolag börjar erbjuda alternativ till BankID återstår att se. Men för första gången på länge finns regulatoriska signaler som kan bryta ett av Sveriges mest etablerade digitala monopol.